Vi behöver hela människor i kunskapssamhället

Vi människor är speciella på så sätt att vi behöver såväl psykologiska som sociala belöningar för att fungera bra. Att tillfredsställa våra estetiska och etiska behov är sådana funktionskrav.

Senast skrev jag om hur människor fram till och med sjuttiotalet, använde sin kropp men knappast fick så mycket bruk av sina intellektuella resurser i arbetslivet. Det är då inte så konstigt att sjuttiotalet blev en revolution inom den fysiska arbetsmiljöns område. Det är ju viktigt att kroppen funkar om man skall använda den hela dagen. Aldrig någonsin har vi lärt oss så mycket om ljus, ljud, luft, ergonomi och annat som kunde förbättra vår fysiska arbetsmiljö som vi gjorde på sjuttiotalet. Vi fick också en ny arbetsmiljölagstiftning, men intressant nog också en lag om medbestämmande i arbetslivet.
Men det var ju kunskapsföretaget vi skulle tala om. I det regelstyrda företaget lärde man sig att förstå vilka regler som var giltiga i olika situationer och handla därefter. I det färdighetsbaserade företaget lärde man sig hur man skulle utföra vissa moment i vissa situationer. Kunskapsföretaget fungerar på ett mer komplicerat sätt. Här kräver man av den anställde att han/hon skall kunna agera och reflektera i en viss situation utifrån såväl sina färdigheter, sina kunskaper som utifrån de regler som finns. Inte nog med det - man krävde också ett såväl strategiskt som taktiskt övervägande i varje situation. Med andra ord - det krävs både att veta hur man normalt gör men också att ifrågasätta detta och om så behövs använda sin kreativitet för att finna nya vägar och nya metoder. Var och en förstår ju att ett sådant handlande är förknippat med ständiga risker att göra fel, vilket kräver inte bara mod utan också entusiasm, inlevelse och trygghet. Det är just detta som gör att det ställs helt andra krav på arbetsmiljön idag än det gjorde under tidigare generationer.
Människan är en komplicerad maskin. Det krävs inte bara att vi har goda fysiska förhållanden för att fungera väl, vi måste också få våra psykologiska och sociala behov tillfredsställda. Konkret innebär detta att vi måste få beröm, känna oss omtyckta, veta att vi är viktiga och vi måste känna att vi behärskar det vi gör. Vi måste dessutom känna att vi ständigt utvecklas och blir bättre i det vi gör vilket innebär att vi vill lära oss nya saker. Vi vill tillhöra en grupp och vara stolta över att göra det samtidigt som vi vill ha ett visst oberoende och ha kontroll över vår livssituation. Vi måste ha en egen identitet och bli respekterade för det vi är och kan. Dessutom är vi beroende av att ha en estetiskt tilltalande miljö omkring oss och vara del av ett sammanhang som ur etisk och moralisk synvinkel gör oss stolta. Givetvis vill vi kunna identifiera oss med vår arbetsplats och känna stolthet och sist men inte minst vill vi bli väl belönade ekonomiskt och få en viss status från det vi gör.
Oj – det var inte lite det. Men lite krasst uttryckt är detta de funktionskrav och de servicebehov en tänkande människa har för att fungera optimalt och inte slitas ut i förtid. Detta är speciellt viktig om vi, som ofta idag kör med full gas från morgon till kväll och ibland på fritiden” Vilken bil skulle klara något sådant utan regelbunden service och underhåll? Summan av kardemumman är att den företagare som vill göra sig nytta av den kreativitet, flexibilitet, innovationsrikedom och ansvarskänsla som bara människor kan erbjuda måste tänka på helt andra saker än man behövde bry sig om för några decennier sedan. Dels måste arbetsplatsen vara utformad på ett sådant sätt att den tillfredsställer de estetiska kraven vi människor har så vi med stolthet kan identifiera oss med vår arbetsplats och finna inspiration och glädje i miljön. Dessutom måste man tänka på de etiska sidorna av den produktion man har så att de anställda anser det vara mödan värt att vara lojala mot företaget. Man måste också visa de anställda respekt och tilltro genom att göra dem delaktiga i förändringsprocesser och beslut som är av vikt för dem och sist men inte minst måste människor i en kreativ miljö få gör misstag om de skall våga göra något utöver det vanliga.
”Det finns två typer av människor som inte tillför mänskligheten någonting positivt. Det är de som inte gör som de blir tillsagda och de som gör exakt som de blir tillsagda”.
Det finns otaliga exempel på hur god arbetsmiljö, samhällsansvar och hög konstnärlig kvalitet har bidragit till företags framgång på marknaden. Exempel jag mött själv är Volvos vårdande av sitt varumärke som ansvarskännande och säker familjebil genom att dels göra stor affär av sin goda arbetsmiljö där montörerna bygger bil med ett leende på läpparna, främst med Kalmarfabriken på sjuttiotalet, men också att aldrig, till skillnad mot en känd konkurrent, nämna att man faktiskt är en av Sveriges stora krigsmaterieltillverkare genom sitt ägande av Volvo Flygmotor. Det skulle inte passa ihop med att man gör alla amerikanska barnfamiljers drömbil som räddar liv genom sin säkerhet.
Ett annat exempel fick jag höra av Reebooks förre chef som vid en konferens i Peking berättade om hur man i anställningskontrakten i tredje världen skrev in att kvinnor och barn som arbetade å deras fabriker vara tvungna att gå ett antal betalda timmar i skola varje dag och att man byggde upp hälsokliniker för sina anställda och andra i byn. På så sätt kunde man både ge familjerna utkomst och bidra till bättre hälsa och skolutbildning – och naturligtvis få billiga produkter tillverkade. Exempel på företag som genom sin goda arkitektur, konst och estetik ökat sitt varumärkes status bland andra av samma kvalitet är många. Välkända äldre exempel är Pirelli och AEG för att inte tala om alla som anlitar Philip Stark som designer till mer eller mindre kvalitetsmässigt bra produkter.