Fung Shui på svenska – finns det?

När jag läste den första boken om Fung Shui för arbetsplatser slog det mig hur väl det som anses bra överensstämmer med det sätt vi utformar goda kontorsmiljöer på i Sverige. Förutom att vi inte tar hänsyn till riktningar och lokalisering vad det gäller energiflöden. Jag vet emellertid att det fanns en liten grupp handläggare på tidigare svenska Byggforskningsrådet som faktiskt trodde på liknande teorier och även beviljade forskningsmedel till forskare som studerade liknande frågor i Sverige. De ivrade även för att Byggforskningsrådets lokaler skulle utformas så att möbleringen överensstämde med byggnadens ”kraftfält”. Men åter till ”svensk Fung Shui”. Den färgsättning som vi ofta har i våra kontorsmiljöer, våra svenska kontorsmöbler i ljusa träslag, närvaron av växter, indirekt ljus, fönster och utblickar, uppdelning i mindre rum och betoning av riktningar på ett fritt sätt även i öppna storrumskontor är alla komponenter som finns med i Fung Shuis resonemang.
Påstår jag då att svenska kontor är utformade enligt dessa principer. Absolut inte - och om jag gjorde det skulle jag väl få på nöten av dem som är experter på Fung Shui. Vad jag däremot påstår är att vi har en egen svensk väg att uppnå de kvaliteter som Fung Shuikonsulten strävar efter – nämligen en harmonisk och produktiv arbetsmiljö som upplevs positiv av oss människor. Den stora skillnaden är naturligtvis att Fung Shui är en filosofisk skola där man utgår från uppfattningen att det finns vissa energiflöden som kan påverkas och som påverkar oss. Vi i Sverige har en mer pragmatisk attityd till vad vi anser vara bra, vackert, praktiskt och ändamålsenligt. Ett rum utformat enligt Fung Shuis principer kan hos oss beskrivas dels med arkitektens språk där vi talar om proportioner, riktningar, relationer, utblickar och sammanhang utifrån vad vi vet om hur människor upplever den byggda miljön. På samma sätt behandlar vi färger och material där vi har en tradition av enkelhet, ofta ljusa material och färger som appellerar till naturen och ljus och belysning som snarare går mot det varma än det kalla. De som arbetar i kontoren skulle nog snarare tala om vackert, ljust, luftigt, öppet, mysigt eller liknande. Vad vi alla utgår ifrån är emellertid vad vi gillar, mår bra av och vad som är praktiskt om det nu är sådana arbetsmiljöaspekter som vi vetenskapligt bevisat är viktiga eller bara sådant som vi känner på oss är bra. Vad vi inte gör, åtminstone inte de flesta av oss, är att förklara vårt välbefinnande i metafysiska och filosofiska termer. Det intressanta är att våra arbetsmiljöer oftast är mycket trevligare än de mest välstuderade kontorshus i Kina eller Hong Kong.
På grund av de olika utgångspunkterna kan en bra svensk miljö trots alla sina riktiga komponenter vara fel enligt Fung Shuis energiflödesprinciper, medan många av de korrekt utformade miljöer jag sett i Hong Kong upplevs som fattiga på många kvaliteter, ur en svensk synpunkt. Min uppfattning är att ”urgamla vishetsläror” inte har så mycket att tillföra till de miljöer som är utformade enligt svensk arbetsmiljölagstiftning och svensk uppfattning om vad som är en attraktiv arbetsmiljö, om det inte är just läran om energiflödena man är ute efter, för då blir det ju en filosofisk fråga som bygger på tro snarare än en arbetsmiljöfråga grundad på vad vi vet om relationen människa-miljö.
Det är ett intressant spörsmål till vilken grad arbetsmiljökvaliteter är generella. Jag återkommer till de frågorna senare.