Arbetsmiljö på kontor: Fung Shui – gör det kontoren mer användbara?

I Hong Kong är det av största vikt att ett kontor är rätt utformat enligt Fung Shuis principer för att det skall vara användbart. Frågan är om dessa principer är generella eller bara en lokal förutsättning som inte har någon giltighet i andra sammanhang.

I Hong Kongs ledande dagstidning South China Morning Post finns en bilaga som behandlar Property and Construction. Där rapporteras om betydelsen av Fung Shui sida vid sida med hyrespriser på affärsfastigheter och beskrivning av kommande byggprojekt.
För något halvår sedan var jag med som panel i ett radioprogram i Sverige om arbetsmiljö där lyssnarna fick ringa in och fråga, påstå eller dela med sig av egna erfarenheter. En svensk Fung Shuikonsult ringde då och menade att denna ”urgamla kinesiska vishetslära” skulle bidra till bättre arbetsmiljö på svenska kontor. Även om jag är tveksam till oreflekterad tillämpning av såväl ”urgamla” som andra länders ”vishetsläror” tycker jag att frågan är i högsta grad värd att både fundera över och diskutera eftersom Hong Kong är en av världens mest expansiva städer på kontorsområdet. Framför allt är det intressant i perspektiv av mitt förra inlägg om användbarhet och dess kulturella och tidsmässiga relativitet.

Jag vet genom samtal med såväl kinesiska som västerländska aktörer inom fastighetsområdet att Fung Shui har en stor betydelse för arkitekter, byggare, fastighetsägare och hyresgäster i Hong Kong. Vad är då Fung Shui? Jag har läst ett par böcker i ämnet för att inte framstå som helt okunnig, men är absolut inte mer än allmänbildad inom området, men skall ändå försöka beskriva vad det handlar om i stort. Det som främst tillämpas i kontorsbyggnader i Hong Kong är den del av Fung Shui som ser till riktningar i rummet, öppningar, proportioner, relationer mellan rum samt mellan ute-inne och placering av viktiga objekt. Fung Shui tillämpas också på stadsplanenivå vid orientering av byggnader i sig, placering i relation till andra byggnadsobjekt samt vid lokalisering i staden. Det har således sin tillämpning på allt från stadsplanen till möbleringen av rummen. Strävan är att skapa ”goda energiflöden” i rummen. Man använder en Fung Shui kompass för att utröna hur de bästa konfigurationerna kan skapas. Problemet är bara att flödena förändras över tiden så man måste göra årliga uppföljande kontroller. Detta gör att man måste flytta runt och möblera om i byggnaderna om man skall få maximal effekt. En plats i staden är inte heller för evigt bra eller dålig. Den sydvästra delen av Hong Kongön och västra Kowloon är exempelvis de bästa lokaliseringarna för att bli framgångsrik mellan 2004 och 2024 menar Fung Shuikonsulten Raymond Lo. Man undrar vad som händer med fastighetspriserna efter det. HSBC – Hong Kong Shanghai Bank of China’s före detta huvudkontor, ritat av Norman Foster, ligger i det som kallas Tigerns Öga, vilket är det absolut bästa läget enligt Fung Shui.

Bilden visar HSBC byggnaden i Hong Kong

Banker och andra företag som vill etablera sig i Hong Kong har knappast råd att inte rådfråga en Fung Shui-konsult innan man bygger ett kontor eller hyr lokaler för sin verksamhet. Tron på det som ger harmoni och är lyckobringande och således också dess motsats är nämligen stark i den kinesiska kulturen och en felaktig lokalisering kan innebära svårigheter att anställa personal, bristande tillit från kunder eller minskad trivsel på arbetsplatsen.
I en av storbankerna berättade man att man hade ett hörn av det enorma höghuset som var olämplig. Där kunde man inte placera kinesiska medarbetare. Lyckligtvis har de flesta stora företag i Hong Kong en så stor andel västerländsk arbetskraft att man kan fylla även de delar av huset som har dåliga flöden. Det verkar också vara så man löser problemet om det blivit galet från början. Jag har frågat om man kan se någon skillnad i produktivitet eller prestation eller hälsotillstånd hos de avdelningar där dessa icke kineser arbetar under ”olämpliga” förhållanden. Något sådant har inte konstaterats. Jag håller emellertid inte för otroligt att det skulle påverka verksamheten negativt om man placerade kinesiska medarbetare i dessa lägen, förutsatt att de visste om att just den platsen hade dåliga kraftflöden enligt Fung Shui.
Man kan ju tänka sig att de skulle känna sig oroliga och stressade av vetskapen eller bli mindre innovativa och kreativa eller mindre benägna att pröva nya saker eller våga anta utmaningar.
Fung Shui har även en annan sida som handlar om färger, material, ljus och andra miljökomponenter. Jordfärger och färger från naturen, naturliga material, växter, naturligt ljus och utblickar hör till de kvaliteter som anses positiva. Man är mycket observant på det som har med riktningar och rumslig konfiguration att göra samtidigt som man närmast negligerar färger och material i arbetsmiljön, vilket förvånar mig mycket. Ett kontor i Hong Kong har samma tråkiga industriella karaktär och ytstandard som vilket kontor i USA, Storbritannien eller Mellaneuropa som helst. Möbler är i olika skiftningar av grått; ofta i metallkonstruktion, generell artificiell belysning, knappast några växter är typiskt för de flesta kontor. På de institutioner jag besökt är det vanligt att en majoritet av cellkontoren är fönsterlösa, små och instängda.

Oavsett hur man ser på relevansen av Fung Shui måste man inse att det har stor relevant för byggnaders användning i Hong Kong, åtminstone om användarna är kineser. Detta är ett bra exempel på hur användbarhet skiftar mellan olika kulturer och användare.
I nästa inlägg skall jag diskutera huruvida Fung Shui är en så unik ”urgammal visdom” som några entusiaster hävdar eller om det finns motsvarigheter till detta tänkande kring rummens utformning även i vår kultur.